Dikväveoxid är en blandning av kväve samt syre. Ett annat beteckning för dikväveoxid som flera absolut känner till, är lustgas samt det är inte en brännbar gas.
Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.
Dikväveoxid innehar ett enormt användningsområde, som bland andra i vården där den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som nyttjas för att anordna vispad grädde till diverse, som bakelser samt i kokkonst. Det är flera olika produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland andra finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.
En gräddsifon kan fort få din grädde att bli lätt, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir tunn samt torr.
Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu anländer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli lätt precis som grädde ska vara.
Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en fastlagsbulle. Grädde kan begagnas i annorlunda områden, såsom i kaffe samt varm choklad koppar, men också i kokkonst samt bakning. Grädden används mestadels som en perfekt garnering på pajer.
Det är också flera som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det mesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sej. Detta gäller enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon och en patron som har dikväveoxid.
Det är flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är även de som innehar lägre. Bland andra är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % allmän.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som har dikväveoxid.
