Frukter och bär måste behandlas på korrekt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att få bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har många års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.
Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man införskaffa en äppeldelare som fungerar perfekt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.
Erlandsen tar självfallet även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att framställa Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går följaktligen självklart att göra läckert vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. Klicka på denna länk nu för mer info.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa sedan ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats följa med. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de äger en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk dessutom på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.
Det går att handla exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att finna i butiker på internet.
Det går också helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska därför undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa drygt 2-3 dagar före socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och därefter ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.
Ett annat exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att frambringa vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inberäknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller samman, vilket vanligtvis tar omkring 3-5 minuter.
Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.
