påväxt

Håll fukten borta från din krypgrund

Om en krypgrund skulle vara dåligt gjord eller ha en bristfällig placering så kan fukt med lätthet påverka den negativt. Det är så pass typiskt att man talar om att vartannat hus med krypgrund riskerar att råka ut för fuktskador samt mögel. Fukt i krypgrunden kan även ge upphov till dålig lukt från till exempel kemikalier som finns i byggmaterialet.

Krypgrunder är konstruerade så att det bildas en ficka mellan själva huset och marken. Vanligen använder man betong och lättbetong för att konstruera grunderna. Denna ficka kan antingen vara ventilerad alternativt oventilerad. Fördelen med krypgrund är att man kan anlägga den på berg utan att behöva spränga samt att man lätt kan rätta till sättningar genom att höja eller sänka delar av krypgrunden, mer eller mindre genom att sätta in en domkraft under huset.

På sensommaren och tidig höst, när medeltemperatur och luftfuktigheten är som maximal, är krypgrunden, likt en jordkällare, svalare än omgivningen. Det medför att luftfuktigheten kondenseras när den kommer in i krypgrunden, precis som när det bildas dagg under nätterna!

Under vintrarna torkar utrymmet i krypgrunden ut och medför så att den kan stå pall mot ännu en sommarsäsong med fuktigare luft. Är vintern inte tillräckligt torr, eller som fallet är i Norrland, torr men mycket sträng, är sannolikheten stor för att husgrunden inte ska kunna torka ut ordentligt. Risken att råka ut för mögel och annan påväxt ökar då markant. Följaktligen bör man i förebyggande syfte bearbeta samtliga krypgrunder med hjälp av Tvärstopp, trots att man inte har eller har haft problem.

För att bli av med fuktproblem i sin krypgrund kan man gå tillväga på olika vis. Det första man ska göra är givetvis att sanera därför att bli av med mögel samt dålig lukt. Efteråt är dränering, uppvärmning och uttorkning av yttersta betydelse. Avlägsna all jord och mull från grundens närmiljö liksom byggmaterial då det funkar som fuktreservoar och grogrund åt mögel. Byt ut jorden med väldränerande material.

Att värma upp en krypgrund som är oisolerad är emellertid lite som att elda åt kråkorna, och är rentav en av orsakerna till varför äldre hus med krypgrund plötsligt nuförtiden drabbas av mögelproblem – det är helt enkelt för dyrt att värma upp en husgrund där värmen försvinner rakt ut. Därför kan man isolera sin krypgrund. En del näringsverksamheter säljer specialisolering för krypgrunder. Det man vill se till, oavsett om man väljer en specialisolering alternativt en generell typ är att isoleringen ska funka som kondensspärr och därför att reducera ångtrycket under sommarhalvåret då luften är varmare.

En isolerad krypgrund är även användbar eftersom den isolerar resten av huset och därmed kan reducera värmekostnaderna under vintern. Bara isolering + en behandling med Tvärstopp kan räcka som preventivt medel ifall man endast har haft lindriga problem med mögel samt fukt. Har man däremot större problem ska man använda isoleringen tillsammans med en aktiv avfuktare i form av en automatiskt avfuktningsmaskin, som endast startar när det behövs. Mer detaljer: På denna sajten

När man väljer avfuktningsmaskin är det viktigt att välja korrekt. För krypgrunder bör man ha en maskin som kan avfukta kalla utrymmen. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom avfuktning via block som går i faser, en fas som suger upp fukten och en fas som genom värmetillförsel leder ut fukten mot utomhusatmosfären. Det kan också genomföras med uppvärmning, så kallad termisk avfuktning. Man värmer upp en slinga för att utnyttja fysikens lagar om att varm luft kan bära mer fukt än kall. På så vis minskar luftfuktigheten i utrymmet.

Lavar kan fördärva hustaket men samtidigt vara smakligt i salladen.

Det är vanligtvis korsningar mellan sporsäcksvampar samt alger som utgör lavar. Svampens uppgift är att hjälpa med uppbyggnad, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är i huvudsak svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark samt underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att foga vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bäst i torra samt ljusa miljöer (trots att det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med stor variation. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. De flesta lavar tycker om att expandera på till exempel sten. Dessa lavar utsöndrar ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man undfly att lavar fördärvar samt förfular takpannor kan man motverka med Tvärstopp eller avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.

Svampen som bygger upp stomme för laven utgörs i majoriteten lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är oerhört omfattande och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de därefter utsöndrar så att de kan föröka sig. Diverse typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Alla sporsäckssvampar är dock inte negativa, exempelvis jästsvampen är ju mycket omtyckt!

Eftersom lavar stundtals liknar olika mossor kan det då och då vara svårt att separera de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka lite till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och samtliga gräsmattans svampsjukdommar samt virus.

En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stjälk, blad samt rot. De kan bestå fullkomligt utan vatten och torkar då ihop och går i dvala. Mossor å andra sidan är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad samt äger rottrådar (trots att de inte har faktisk rot). De växer dessutom helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är över lag sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt skiftande omfattning. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är därför att de saknar rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i somliga fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna snedfördelning i energigivande och -tagande förorsakar inte allt för sällan lavens död. Mer info här

Då mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum eller ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man annorlunda färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar särskilt i svåra tider ätits. Lavar innehåller hög mängd kolhydrater (upp mot 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.

Lavar kan således vara oerhört nyttigt!

Undvik påväxt på huset

Samlingsnamnet för både mögel samt bakterietillväxt är mikrobiell påväxt. Beroende på vilken alternativt vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken form det rör sig om en bra idé att försöka få undan det innan det ställer till med större bekymmer.

En mikrob är en levande organism som man inte kan se med blotta ögat. Vad som räknas hit är stundvis diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, en del mögelsvampar, växter och djur. Det är således en väldigt vid grupp organismer, där vissa kan förefalla hälsovådligt, andra inte alls och några beter sig som opportunister – de är bara hälsofarliga när tillfälle ges, men annars kanske rent nödvändiga för vår överlevnad, så som en del bakterier i tarmens normalflora.

Vanligtvis när man talar om mikrobiell påväxt menar man mestadels mögel och man nämner det gärna samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden eller i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man bör sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.

Mögel ger ifrån sig sporer och en del arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan vara irriterande framför allt gällande luftvägarna. Man har mer och mer börjat kombinera fysiska symptom med att man bor, eller uppehåller sig stor del i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar samt sömnighet.

Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt förekommer där det finns fukt. Ett första moment är alltså att se över ventilation, men också omgivande dränering om problemet bildas i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. Fulstopp

Mögel i badrum yttrar sig vanligtvis som svarta små prickar i kakelfogarna. Vanligtvis kan inte mögel växa över rent kakel, men vanligtvis hopas det i fogarna små hudrester, tvålrester och övrigt gott för möglet att kalasa på. Har man påväxt i sitt badrum är en idé, utöver att se över ventilationen, att rengöra grundligt med hjälp av diskmedel och avsluta med hjälp av ättika eller vittvinsvinäger.

När det kommer till mer porösa material så som betong, ska man inte använda ämnen lösta i vatten med tanke på att det vanligtvis leder till att möglet istället för att försvinna får en extra kick och växer till sig ännu mer, på grund av den tillsatta fukten! Man ska aldrig nyttja klorin, varken på släta alternativt porösa ytor eftersom det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och därtill har extremt låg verkning, jämfört med vanligt diskmedel.

Man kan dessutom bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med avlastning av en särskild maskin hettar upp ett mögeldödande medel varpå detta förångas. De små dropparna kan tränga in i skrymslen och vrår och där ha effekt på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls vanligtvis av olika firmor som sysslar med mögelsanering. Man bör inte vistas i samma rum när sanering sker.

Efter att ha fått bort möglet är det viktigt att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet för att undfly att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att applicera ett lager Tvärstopp som skyddar framåt i tiden.

Undvik påväxt på huset

Samlingsnamnet för både mögel och bakterietillväxt är mikrobiell påväxt. Beroende på vilken eller vilka mikrober det rör sig om samt spridning och mängd är det olika allvarligt. Det är oavsett vilken gestaltning det rör sig om en bra idé att försöka få undan det innan det ställer till med större besvär.

En mikrob är en levande organism som man inte kan se med blotta ögat. Vad som räknas hit är stundvis diffust men kort bör man säga bakterier, arkebakterier, protozoer, en del mögelsvampar, växter och djur. Det är således en oerhört bred grupp organismer, där somliga kan förefalla hälsovådligt, andra inte alls och en del beter sig som opportunister – de är endast hälsofarliga när tillfälle ges, men annars antagligen rent nödvändiga för vår överlevnad, så som vissa bakterier i tarmens normalflora.

Ofta när man talar om mikrobiell påväxt menar man oftast mögel och man nämner det gärna samma mening som hus, sanering och att renovera. Hur farligt är det att ha mögel i källaren, på vinden alternativt i ens badrum? Mögel är aldrig ok, utan man ska sanera det så fort man upptäcker det istället för att gå med det.

Mögel ger ifrån sig sporer och somliga arter ger även ifrån sig mykotoxiner som kan verka irriterande framför allt gällande luftvägarna. Man har mer och mer börjat kombinera fysiska symptom med att man bor, eller vistas mycket i ett mögelskadat hus, så som huvudvärk, upprepade förkylningar och utmattning.

Hur blir man då av med mögel? Mögel och annan mikrobiell påväxt förekommer där det finns fukt. Ett första steg är således att se över ventilation, men också omgivande dränering om problemet bildas i en källare. Mögel växer helst på organiska material, med undantag för material som är täckta av organiskt skräp. länk till mer info

Mögel i badrum yttrar sig ofta som svarta små prickar i kakelfogarna. Normalt kan inte mögel växa på rent kakel, men ofta samlas det i fogarna små hudrester, tvålrester och övrigt gott för möglet att kalasa på. Har man påväxt i sitt badrum är en idé, förutom att se över ventilationen, att rengöra grundligt med diskmedel och avsluta med ättika alternativt vittvinsvinäger.

När det kommer till mer porösa material så som betong, ska man inte använda ämnen lösta i vatten eftersom det oftast leder till att möglet istället för att avvika får en extra kick och växer till sig ännu mer, p.g.a. den tillsatta fukten! Man bör aldrig använda klorin, varken över släta eller porösa ytor eftersom det är starkt miljöfarligt, hälsovådligt och därtill har oerhört låg effekt, jämfört med vanligt diskmedel.

Man kan även bli av med mikrobiell påväxt genom att använda sig av foggning, vilket innebär att man med assistans av en speciell maskin värmer upp ett mögeldödande medel varpå det förångas. De små dropparna kan leta sig in skrymslen och vrår och där få effekt på möglet. Dessa maskiner tillhandahålls ofta av olika firmor som sysslar med mögelsanering. Man ska inte vistas i samma rum när sanering sker.

Efter att ha fått bort möglet är det viktigt att se över så att det inte blir för fuktigt i utrymmet därför att undfly att man ånyo får påväxt i sitt hus. Samt att applicera ett lager Fulstopp eller Tvärstopp, som skyddar framåt i tiden.