Spyware
Idag är internet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt sätt, fullkomligt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som vanligtvis medför svåra följder för offret.
I boken förekommer en mer komplett och bra checklista. ID-kapningsboken finns tillgänglig för lån som e-bok på biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på boken för mer tips.
Mer tips: På denna sajten
För att skydda sig mot Spyware finns en massor annorlunda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med otroligt olika kvalitet, pris samt effektivitet förstås.
E-mail/Phishing
Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett kliv från att erhålla alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.
Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.
Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, och e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet via en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som därnäst används av ID-kaparna för skilda ändamål.
Chattrumsbedrägeri
I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Ibland kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå privat upplysning delas ut.
Dejtingsajter
Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Personer som ansluter sig till dejtingforum med en önskan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, tyvärr, ett lätt offer.
Falsk e-handel
Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för oerhört låga priser. För att handla ska man ange sin personliga information och kreditkortsuppgifter eller Paypalsuppgifter,som i sin tur efteråt stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns givetvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.
Så enkelt får man tag på dina uppgifter
Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter enbart finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du eventuellt själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.