Atkins

Det så kallade metaboliska tillståndet av ketos innebär att levern bryter ner fettsyror och frigör stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost såsom Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och därför börjar fettlagret i kroppen krympa. För att produktionen av keton ska komma igång ska mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen samt insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin.

Det leder vanligtvis till att man inte är i behov av att äta lika mycket kalorier och för den skull minskar man i vikt. Man gör sig alltså av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att känna extrema hungerskänslor. För bättre effekt gäller det att finjustera sin kost, och när man når maximal hormonell effekt av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen förfärande. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att bedriva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som sker i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation och utmattning är några av de bieffekter som kan uppstå.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är konstruerad på så sätt att den är anpassad att tåla kortare perioder av både hungersnöd samt längre perioder av kolhydratbrist.

Man är i ketos så länge man inte får i sig tillräckligt med kolhydrater för att bland annat hjärnan ska ha möjlighet att nyttja det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man närapå helt och hållet är driven av fett i kroppen. Självfallet förbränns dessutom en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydelsefull del av energin från kolhydrater.

Det är inte alltid enkelt att hålla sig kvar i ett tillstånd av ketos. Men å andra sidan behöver man inte vara i konstant ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är emellertid en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för ifall man tillfälligt råkar lämna tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner genom ett stick i fingret men det finns även urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – trots att man håller sig till en noga kolhydratkost enligt Atkins. För att få bättre resultat bör man inte enbart undfly samtliga uppenbara kolhydratkällor såsom till exempel pasta, ris samt potatis. Man bör dessutom hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av för mycket kost av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan leda till att insulinet i kroppen förhöjs och det blir således komplicerat att hamna i ketos.

Istället ska man alltså äta sig mätt genom att tillsätta mer fett i kosten. Välj till exempel bort den andra köttbiten under en måltid och addera istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten innebär nämligen att man känner sig mättare. Det medför också att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos eftersom det är förenat med stora risker som kan vara livshotande. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.

Det så kallade metaboliska tillståndet av ketos innebär att levern bryter ner fettsyror och frigör stora mängder ketonkroppar i blodet.

En lågkolhydratkost såsom Atkinsdieten sänker nivåerna av det fettlagrade hormonet insulin, och följaktligen börjar fettlagret i kroppen dra ihop sig. För att produktionen av keton ska komma igång måste mängden av insulin i blodet vara lågt. Ketonproduktionen och insulinet korrelerar, och ju högre ketonproduktion desto lägre insulin. Följ länken för mer fakta

Det leder oftast till att man inte är i behov av att inta lika mycket kalorier och således minskar man i vikt. Man gör sig således av med mindre kalorier än vad man förbrukar, och det utan att uppleva extrema hungerskänslor. För bättre verkning gäller det att finjustera sin kost, och när man når högst hormonell effekt av sin lågkolhydratkost så uppnås ketos, vilket sker under en period av fasta.

Vid första anblick kan tillståndet av ketos uppfattas som aningen otäck. När hjärnan inte får tillräckligt med socker för att bedriva de organ som är beroende av socker så bildas istället ketonkroppar p.g.a. ett förhöjt fettintag. Vad som händer i hjärnan är att den efter kortare omställning kan drivas på dessa ketonkroppar. Omställningen kallas att man går in i ketos. Yrsel, irritation och utmattning är några av de bieffekter som kan uppkomma.

Men ketos är trots allt inte farligt. Den mänskliga kroppen är konstruerad på så vis att den är anpassad att uthärda kortare perioder av både hungersnöd och längre perioder av kolhydratbrist.

Man befinner sig i ketos så länge man inte får i sig nog med kolhydrater därför att bland annat hjärnan ska kunna tillämpa det som primärt drivmedel. Med andra ord innebär ketos att man närapå helt och hållet är driven av fett i kroppen. Givetvis förbränns även en viss mängd fett under ketos men då kommer en betydelsefull del av energin från kolhydrater.

Det är inte alltid lätt att hålla sig kvar i ett läge av ketos. Men däremot behöver man inte vara i ihållande ketos för att gå ner i vikt. Tillståndet av ketos är dock en bekräftelse på att man under en tid lyckats bra med att hålla sig till Atkinsdieten, men man behöver inte oroa sig för om man kortvarigt råkar gå ur tillståndet av ketos.

För att lätt och smidigt mäta ketoner finns det mätare som man kan ha i hemmet. Antingen kan man mäta ketoner genom ett stick i fingret men det finns även urinstickor receptfritt på apoteket. Dock är stickmetoden den mest säkra.

När man mäter mängd av ketoner kan resultatet visa sig vara under förväntan – fastän man håller sig till en sträng kolhydratkost i enlighet med Atkins. För att få bättre resultat bör man inte bara undvika samtliga tydliga kolhydratkällor som exempelvis pasta, ris samt potatis. Man ska dessutom hålla koll på vilken mängd protein som intas. Överskottsenergi av överdriven föda av exempelvis kött och ägg omvandlas till druvsocker i kroppen. Det kan medföra att insulinet i kroppen förhöjs och det blir för den skull besvärligt att hamna i ketos.

Istället bör man således äta sig mätt genom att lägga till mer fett i kosten. Välj exempelvis bort den andra köttbiten under en måltid och addera istället en större klick kryddsmör. Mer fett i kosten åstadkommer nämligen att man känner sig mättare. Det medför även att man äter mindre protein.

Den som har typ 1-diabetes bör dock inte sträva efter att försätta sig i ketos då det är förenat med stora risker som kan vara livshotande. Har man diabetes och höga blodsockernivåer, och på samma gång höga ketonnivåer så har man en osund brist på insulin.

De som ägnar sig åt atkinsmetoden går antingen ner I vikt I samma grad eller mer än de som är dedikerade åt andra bantningsmetoder. Det är en notering som grundar sig på en ettårsperiod – inom vilka inga negativa hälsorisker har påträffats. Den effektiva viktminskningen tycks ej bero på kroppens ombildning av metabolismen utan snarare därför att Atkinsdieten dämpar hungerskänslor i hög utsträckning.

På grund av att Atkinsdieten medför ett lågt innehåll av både stärkelse och socker reduceras glukosreserven som är vattenbindande. På så sätt minskar mängden vatten i kroppen, vilket i sin tur medför en effektivare viktminskning.

Dock pekar inte all forskning på genomgående fördelar med Atkinsdieten. Forskarna har kommit fram till många slutsaster gällande Atkinsmetoden. Det finns ett exempel på en undersökning som jämför tre skilda dieter. En kategori av försökspersonerna åt föda med låg fetthalt. Dessa personer åt mycket fullkornsprodukter, frukt och grönsaker. En annan grupp åt medelhavskost vilket innebär att man äter mycket fisk, fullkornsprodukter, grönsaker samt frukt. En tredje grupp åt i enlighet med Atkinsmetoden och drog ned rejält med kolhydraterna och ökade intaget av fett och proteiner.

De försökspersoner som ägnade sig åt Atkinsdieten blev av med mest kalorier gentemot de två andra grupperna. Emellertid förekom det en del fysiska reaktioner hos Atkinsgruppen som är värda att observera. Stresshormonet kortisol ökade hos de som minskade kolhydraterna i kosten. Det noterades också en utökad risk för Atkinsbantarna att drabbas av skadliga inflammatoriska sjukdomar.

Å andra sidan så visade det sig att den grupp som intog lägre fetthalt uppvisade minst omställning vad beträffar kaloriförbrukning. Istället noterades att lågfettsgruppen visade på dels en reducering av det goda kolesterolet och dels en ökning av skadliga blodfetter. Det är en oroande upptäckt med tanke på att dessa nackdelar kan medföra en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar. Bra atkinssajt

Det finns en del andra nackdelar med dieten som är värda att ha i beaktande. Man måste emellertid ha i åtanke att dessa nackdelar kan drabba vissa medan andra inte alls. Dessutom kan de variera i olika grader.

En allt för låg halt av kostfibrer kan medföra förstoppning och i värsta fall utveckla tarmsjukdomar. Om man innan påbörjad Atkinsdiet ätit mycket socker samt kolhydrater kan det leda till att det blir svårt att ta sig genom induktionsfasen, d.v.s. Atkinsmetodens första fas. Det finns därmed en risk att många blir avskräckta av Atkinsmetoden redan i första fasen. Men det är betydelsefullt att beakta att kroppen vänjer sig vid att i större omfattning förbränna fett istället för kolhydrater.

Det blir en hög halt av animaliskt fett som ingår när man ägnar sig åt Atkinsdieten. Somliga experter hävdar att det kan ha negativa effekter på kolesterolvärdet och förhöja risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Och det faktum att kroppen vänjer sig vid att tillämpa fett istället för kolhydrater som primär uppkomst för energi kan innebära att det uppstår problem med njurarna och kan medföra gikt och huvudvärk.

Det har noterats att de som äter enligt Atkinsmetoden har gått ner i vikt i antingen samma utsträckning eller mer än de som ägnat sig åt alternativa bantningsmetoder. Det är en notering som grundar sig under en ettårsperiod – inom vilka inga negativa hälsorisker har påträffats. Den effektiva viktminskningen tycks ej bero på kroppens växling av metabolismen utan snarare därför att Atkinsdieten dämpar hungerskänslor i hög utsträckning.

P.g.a. att Atkinsdieten medför ett lågt innehåll av både stärkelse och socker reduceras glukosreserven som är vattenbindande. På så vis minskar mängden vatten i kroppen, vilket i sin tur innebär en effektivare viktminskning.

Dock pekar inte all forskning på genomgående fördelar med Atkinsdieten. Forskarna har kommit fram till många slutsaster vad gäller Atkinsmetoden. Det finns ett exempel på en studie som jämför tre separerade dieter. En kategori av försökspersonerna åt föda med låg fetthalt. Dessa personer åt mycket fullkornsprodukter, frukt samt vegetabilier. En annan grupp åt medelhavskost vilket innebär att man äter mycket fisk, fullkornsprodukter, grönsaker samt frukt. En tredje grupp åt i enlighet med Atkinsmetoden och drog ned rejält med kolhydraterna och ökade intaget av fett samt proteiner.

De försökspersoner som ägnade sig åt Atkinsdieten blev av med flest kalorier i jämförelse med de två övriga grupperna. Dock förekom det en del fysiska reaktioner hos Atkinsgruppen som är värda att lyfta fram. Stresshormonet kortisol ökade hos de som minskade kolhydraterna i kosten. Det noterades även en ökad risk för Atkinsbantarna att drabbas av skadliga inflammatoriska sjukdomar.

Å andra sidan så visade det sig att den kategori som intog lägre fetthalt uppvisade minst förändring vad beträffar kaloriförbrukning. Istället noterades att lågfettsgruppen visade på dels en minskning av det goda kolesterolet och dels en höjning av skadliga blodfetter. Det är en oroande upptäckt med tanke på att dessa nackdelar kan leda till en utökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar.

Det finns en del andra nackdelar med dieten som är värda att ha i beaktande. Man får emellertid beakta att dessa nackdelar kan drabba somliga medan andra inte alls. Därutöver kan de skifta i olika grader.

En allt för låg halt av kostfibrer kan medföra förstoppning och i värsta fall utveckla tarmsjukdomar. Ifall man innan påbörjad Atkinsdiet ätit mycket socker och kolhydrater kan det innebära att det blir tufft att ta sig genom induktionsfasen, d.v.s. Atkinsmetodens första skede. Det finns därmed en risk att många blir avskräckta av Atkinsmetoden redan i första fasen. Men det är betydelsefullt att ha i åtanke att kroppen vänjer sig vid att i större omfattning förbränna fett istället för kolhydrater.

Det blir en hög halt av animaliskt fett som ingår när man ägnar sig åt Atkinsdieten. Vissa experter hävdar att det kan ha negativa effekter på kolesterolvärdet och förhöja risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Och det faktum att kroppen vänjer sig vid att tillämpa fett istället för kolhydrater som huvudsaklig källa för energi kan betyda att det uppstår problem med njurarna samt kan medföra gikt och huvudvärk.